Sverige förblev officiellt neutralt under andra världskriget, en position som ofta beskrivs som “icke-krigförande”. Denna neutralitet var dock komplex och fylld med kontroverser. Sverige balanserade mellan att upprätthålla handelsförbindelser med både de allierade och axelmakterna, vilket innebar eftergifter åt båda sidor. Under krigets tidiga skeden, innan Tysklands invasion av Norge och Danmark i april 1940, hade Sverige en relativt okomplicerad neutralitet. Invasionen förändrade allt. Sverige blev omringat av Nazityskland och dess allierade, vilket tvingade landet till pragmatiska kompromisser för att undvika en invasion. En av de mest kontroversiella handlingarna var transiteringen av tyska trupper och krigsmateriel genom svenskt territorium till Norge. Detta “permittenttrafiken” var en eftergift åt Tyskland, motiverad med argumentet att ett nej hade kunnat leda till en tysk invasion. Denna transitering väckte stark kritik både internationellt och internt i Sverige. Samtidigt gav Sverige understöd till den norska motståndsrörelsen och tillät flyktingar, inklusive judar, att söka asyl i landet. Sverige fungerade även som en viktig kontaktpunkt för hemliga operationer och utbyte av information mellan de allierade. I slutet av kriget bidrog Sverige aktivt med humanitär hjälp, bland annat genom Röda Korsets verksamhet och Bernadotte-aktionen som räddade tusentals koncentrationslägerfångar. Ekonomiskt sett gynnades Sverige av kriget genom handeln med båda sidor. Svenska företag levererade viktiga resurser som järnmalm till Tyskland, vilket var avgörande för den tyska krigsindustrin. Samtidigt handlade Sverige med de allierade, om än i mindre skala. Denna handel gjorde Sverige till en viktig aktör i krigsekonomin, men också till ett land som drogs in i den moraliska gråzonen. Efter kriget genomgick den svenska neutralitetspolitiken en intensiv debatt. Vissa ansåg att den hade varit en nödvändig taktik för att bevara landets självständighet, medan andra kritiserade eftergifterna åt Nazityskland som moraliskt förkastliga. Oavsett perspektiv är det tydligt att Sveriges agerande under andra världskriget var komplext och präglat av en ständig avvägning mellan säkerhetspolitik och moraliska principer. Krigsåren formade den svenska identiteten och dess syn på neutralitet, vilket fortsätter att vara en viktig del av landets utrikespolitik än idag.
897×1200 vinterkriget var oundvikligt kungl krigsvetenskapsakademien from kkrva.se 
1500×1000 kalla kriget tidslinje varldenshistoriase from varldenshistoria.se